Biblioteket har tagit form. Bokhyllorna står uppställda i hörnformation, i samma del av rummet som braskaminen. På golvet ligger "äktamattan" och på den, vinklad mot braskaminen, står amerikagungstolen med tillhörande fotpall och läslampa. Ni hör själva hur fantastisk denna plats är och förstår säkert hur föga man saknar det bredband och den television som ännu inte behagat komma till vår lantliga boning. Att läsa en god bok med ett hemtrevligt sprakande från en varm brasa är något av det bästa som finns!Min plats i biblioteket är inte ohotad. Igår kväll då jag kommit hem efter en lång dag i bokhandeln slog jag mig ned i min bokvrå mitt emot braskaminen med Orbitór: vänster vinge i ena nypan och en burk Ben&Jerry i den andra. Knappt hade jag hunnit läsa ens två rader förrän jag hörde ett ilsket jamande i fothöjd. Där satt herr Katt med en mycket vresig min à la Det där är MIN plats! Han lät sig alls icke nöja med ett Nej du, nu sitter jag här! från min sida, hur kattigt skulle det ha varit? Hans eminens vresighet jamade ilsket en gång till, hoppade upp på fotpallen där mina ömma apostlahästar vilade ut efter många timmars stående, viftade på sin långa och yviga svans, lade öronen bakåt och BET MIG i smalbenet, varefter han också placerade sina sylvassa klor (särskilt den vassa klon på den nedre delen av kattbenets baksida, alla som har/har haft katt vet vilken klo det är jag talar om) i ovan nämnda kroppsdel. Maken till fräckhet!
Aj.
Instinktivt flög jag upp ur gungstolen med glass, Mircea Cartarescu och allt för att undkomma min rabiata felis silvestris catus lömska angrepp, varpå denne, efter att snabbt men nogsamt ha tvättat sig om de tassar som kommit i kontakt med min usla människolekamen, hoppade upp i gungstolen och lade sig bekvämt tillrätta med ett förnöjt spinnande.
Är det biblioteksetikett, vafalls?
La Bibliofille
(som inte behöver läsa boken i denna betraktelses övre vänstra hörn, utan begriper utmärkt väl vad hennes Katt vill den förutan)
Åh, en riktig kattherre som vet hur den simpla människan skall tas! Jag gratulerar.
SvaraRaderaCaroline: tack! Jag älskar honom förstås något vanvettigt!
SvaraRaderaHaha, jamen!!
SvaraRaderaÄlskade katter, vad irriterande de kan vara ibland.
;)
Härligt att höra om ditt bibliotek, mitt är snart också i ordning. Fast minus katt.
Marlan: de är ett säreget släkte, de där katterna! Svårt att minnas irritationen över att herr Katt jagade mig ur gungstolen då han senare på kvällen kom uppkrypande i min famn och ville gnugga nos med matte. Han har mig virad runt sin lilla tass, Ryssen!
SvaraRadera