tisdag 8 juni 2010

Alexandra Kronqvists Dessa trakter

Dessa trakter
Alexandra Kronqvist
Norstedts förlag
979113012576

Om att jordas. Se tillvaron reduceras ned, avklädas, anta sin mest basala form, en essens. Ett liv bland rullstensåsar, hagar, kor, gräs, ett gammalt hus med ett sovrum med rosentapet, utsädesaktiebolagets vårprislista från nittonhundrasextioett, nypon bak dasset som inte längre är, tjugotre millimeter regn och långt borta,Greta Garbo i ett propellerplan, EU-kontrollanter som då och då kommer och mäter gräsets höjd med tändsticksaskar. Magi.
Kring texten är det alldeles tyst, trots traktorer och Filmstjärnans luftfarkost. Textens röst är som enslingens låga samtal med sig själv, långsam, eftertänksam, aldrig fallandes till föga för De Stora Tankarnas hänförelse, istället nöjande sig med ett stilla konstaterande: Allt hänger samman. Jag förstår det nu. (7). Därpå en munfull kaffe.
I bakgrunden höres tidens gång, likt ett tickande väggur, nuets anknytande till tider som flytt, nära och avlägsna, länken mellan framtid, samtid, dåtid och forntid. Rötter växer sig djupare ned i myllan, man jordas, står stadigare, blir sannare, lugnet och vissheten sprider sig över trakterna och texten, över och upp ur sidorna. Att läsa blir att ligga på ett sädesfält, på en äng, i ett vattenbryn med händerna bakom huvudet, tittandes på molnen som far förbi högt uppe på himlen, ett av, med allting. 
Med Dessa trakter händer det för första gången sedan de tre äpplenas höjd att jag börjar om från början när texten är över, läser en gång till. Jag tror att Dessa trakter är en av De Tio.

Caroline - tack!

La Bibliofille

2 kommentarer:

  1. För att få ett perspektiv på idyllen kan man läsa en intervju med Alexandra Kronqvist:

    http://www.nt.se/kultur/artikel.aspx?articleid=4294483

    SvaraRadera