Skymningen faller som ett försagt askregn. Den släcker äppelblommornas små lampor och staketens vita knoppar. Den tystar gräset och de ljusgröna gräshopporna. Hon står vid vattentunnan som är sprucken av för mycket sol och hungrigt gapar upp mot stuprännan. I det tysta gräset, fyllt av skymningens aska, ser hon en sten ligga. Den har slutat lysa med dagen och när hon böjer sig fram över vattentunnan tycker hon den är en hund som hela dagen har legat stilla i gräset men nu i skymningen långsamt vaknar och tänjer på sin kropp.Hon måste smeka den där hunden och hon släpper den gistna vattentunnan som hon stått lutad mot medan illamåendet gått över och går några steg i gräset som lättjefullt smeker sej mot hennes anklar. Då reser sej den lilla hunden och försvinner med retsamt viftande svans och hon säger till sina ben att springa men det är bara det ena som vill och därför faller hon framstupa i gräset. Sen när hon ändå ligger bryr hon sig inte om att försöka resa sej, inte ens på skoj. Hon vänder sig bara mödosamt på rygg så att hela den trånga himmelskupan med smärtsamma nålstygn av stjärnor plötsligt slungas över henne. Och medan hon ser en stjärna med blodröd mun spetsas på ett grässtrå som skuggar över hennes öga tänker hon: Å, det är så här att vara full.
ur Ormen, Stig Dagerman
La Bibliofille
Å...!
SvaraRaderaNu får även Ormen (och Stig Dagermans produktion i stort) sälla sig till den (redan alltför stora) skara av böcker jag ska läsa i sommar...
Noémi: visst är de makalöst tjusigt och elegant formulerade, omständigheterna kring Irènes (så heter hon) berusning?
SvaraRaderaVill varmt rekommendera Dig att läsa Dagermans Nattens lekar, den rymmer helt fantastiska och avgudliga noveller. Vårt behov av tröst (prosa och poesi) är också den en juvel som Du inte får missa!
Det tog drygt 40 år för resten av världen att upptäcka Dagermans storhet. Han har ju på senare år varit mycket uppmärksammad i Frankrike, och till sist också översatts till Engelska.
SvaraRaderaKurt: ja, vad kan man säga, alla är inte lika snabba...
SvaraRaderaLa Bibliofille: Härligt! Tack så mycket för tipsen. Ska definitivt kolla in dem.
SvaraRaderaDagerman var, och är för evigt, en fantastisk ordknådare. Och visst är det synd att så många författare, och författarinnor, inte får uppleva sina stora genombrott. Fast å andra sidan överlever alltid boken författaren. Jag finner det också ytterst intressant hur orden förvandlas med tiden, trots att de ser likadana ut; hur de färgas av tiden. Man kan läsa en bok i dag, och om tio år har den blivit en ny text. Det utmärker god litteratur för mig.
SvaraRaderaTim Sterner: ny och likafullt densamma, kameleontisk, omöjlig att fastnagla, trots att orden präntats på pappret en gång för alla. Jag förstår och delar Din fascination!
SvaraRadera