fredag 6 november 2009

Augustin Erbas Ensamhetens broar

Unge herr Johansson inkallas att göra militärtjänst och under hans vistelse på luckan hamnar han gång på gång i situationer där det gäller att gå med eller mot strömmen, att ta ett obekvämt eller ett mindre riskfyllt beslut. Rekryten, sedermera officeren, Johansson tar så gott som alltid det säkra före det osäkra för att hålla sig väl med sin pluton och rädda sig själv från utsatthet och obehag. Men samvetet ska komma att plåga honom.
I svensk dags- och kvällspress ser jag att Augustin Erbas Ensamhetens broar alltsom oftast kategoriseras som en roman om moral och civilkurage, om feghet. Jag tror att man skjuter långt över målet och gör både sig själv och texten en otjänst om man väljer att se på den på det viset. Jag tror inte att den iförd militärklädsel önskar dryfta filosofiska dilemman om huruvida man ska gå den smala eller breda vägen, välja fegt, tryggt och själviskt eller modigt, dristigt och osjälviskt, visa på de dilemman man kan hamna i när man tvingas ta ställning. Det vore för enkelt.
Jag tror inte att Ensamhetens broar alls vill ställa moralfilosofiska frågor om rätt och fel. Jag tror att det finns en mening med den stereotypi som genomsyrar såväl den övergripande bilden av den värnpliktiga tillvaron som persongalleriet. Jag tror att Ensamhetens broar är konsekvensen av en moralfilosofisk analys av vilken det har kunnat dras en alldeles speciell slutsats som i texten beläggs med stilistisk (som unge herr Johansson är textens jagberättare är texten präglad av honom och bär samma karaktärsdrag som han, lågmäld och neutral, ne uter, men den bär samtidigt tydliga spår av ett bakomtextligt psyke som är starkare och mer levande än den huvudperson genom vilken texten äger rum, varföre man inte provoceras, i de fall man gör det, av romanen i sin helhet, utan endast av unge herr Johanssons person) och innehållslig konsekvens och systematik, Jag tror att Ensamhetens broar önskar dra en alldeles speciell slutsats om Svensken.
Är han inte typiskt svensk, unge herr Johansson? Rädd att stöta sig med någon, rädd att visa känslor, ett flockdjur som håller sig inom jantelagens ramar och ryggradslöst lyder dess alla devis så fort möjlighet ges. Hans reflektioner över sitt eget agerande är begränsade, inställda på ren självbevarelsedrift, han glider bara med och skördar såväl ära som vanära av andras bedrifter och gärningar. Han iakttar, inrättar sig som en duktig liten soldat i ledet, igör ingenting på eget initiativ, ingenting oväntat, säger inte ett ljud och skäms som en hund.
Ingen slump heller att unge herr Johansson är placerad i än en militär, än civil miljö, att han uppvisar samma svenska följsamhet och slätstrukenhet var han än befinner sig, oavsett vem som offras till följd av hans oförmåga att protestera och göra sin röst hörd. Han iakttar, registrerar, konstaterar understundom att det som sker är alldeles åt helvete fel, men agerar han, säger något? Nej. Skäms han? Ja.
Med de bevis han framlägger i Ensamhetens broar kan Augustin Erba, och gör så med snygghet, bekräfta sanningshalten i ett militärt devis som ursprungligen avsåg att uppmana till lojalitet med fosterlandet, men som numera ofta används för att beskriva sinnelaget hos en civilbefolkning som aldrig aktivt tar ställning för eller emot i konflikter och svåra frågor, som använder tystnaden som ett sätt att i teorin göra sig oantastlig och neutral, och i praktiken tyst samtyckare till förtryck, orättvisor och övergrepp:

La Bibliofille

4 kommentarer:

  1. Så vilka frågor vill ställas?

    SvaraRadera
  2. LH: inga frågor vill ställas, bevis vill bara framläggas.

    SvaraRadera
  3. Jag noterar att författarens fullständiga namn är Augustin Petrus Amadeus Osiris Mina Erba-Odescalchi. Så kan det gå med Ungersk-Egyptisk bakgrund! Och jag har ju en viss förståelse för att han har valt att korta ned sitt namn!

    SvaraRadera
  4. Kurt: oj, ja det var ett synnerligen långt namn! Jag har inte bara VISS, utan till och med FULL förståelse för nedkortningen. Vilket kul kuriosainpass, tack ska Du ha Kurt!

    SvaraRadera