August Strindbergs självbiografiska romaner är alltid omvälvande att läsa, då de kullkastar min bild om Den Store, Oövervinnerlige och Starke Skalden, Den Mytomspunne, och istället framhåller honom som en djupt osäker och vilsen människa.Inferno gör i sanning skäl för sin titel, är en skriftlig gestaltning av ett fåfängt försök att komma tillrätta med obevekliga existentiella villkor, i högsta grad konkretiserat av skaldens alkemistiska experiment, ständiga kringflackande i Europa, rums- och hotellbyten och religiös konvertering. Det gör mig ont på riktigt att se hans desperation, hur han projicerar sin ångest och utsatthet på omvärlden och ser fiender och konspirationer, förutsägelser och omen, i snart sagt minsta lilla ting, hur han stångar sig blodig i sökandet efter ett equilibrium, en frid att vila i, men inte finner annat än bevis på detta tillstånds omöjlighet, på lidandets oavvislighet och ofrånkomlighet.
Och som herr Strindberg vet att ge uttryck för sin förvirring och ursinne där inför:
Och som herr Strindberg vet att ge uttryck för sin förvirring och ursinne där inför:
Frestas man icke att tro, att gudarne skämta med oss dödliga, och att det är därför som vi medvetna spefåglar kunna skratta i de plågsammaste ögonblicken av vårt liv!
Huru kunnen I begära att man ska taga på allvar det som visar sig vara ett jättelikt skämt?
ur Inferno, s.146
Strindbergs prosa blir så vacker för att han simultant med desperationen också förmedlar sitt raseri, sin oförmåga att acceptera den jordiska tillvarons sataniska sida, men ändå febrilt söker finna sinnesfrid och försoning, och likt en humla bakom en glasruta gång på gång motas av osynliga, men i högsta grad påtagliga och till synes oöverstigliga hinder. Någon enstaka gång i romanen finner skalden en frid som inte bara beskrivs med ord, utan också känns i orden, en stund av total okomplicerad och oförmörkad närvaro i nuet:
Inferno rekommenderas å det varmaste Er Läsare som intresserar Er för den svenska litteraturens stora klassiker och samtidigt vurmar för texter av existentiellt innehållsligt slag.
La Bibliofille
Sparvar ha byggt bo i röret till min kamin. De kvittra hemtrevligt som om de bodde i mitt rum.Dessa rader ger både skald och läsare en välbehövlig frist och möjlighet att hämta andan i en text ur vilken det emanerar det svartaste ursinne och djupaste sorg.
ur Inferno, s.56
Inferno rekommenderas å det varmaste Er Läsare som intresserar Er för den svenska litteraturens stora klassiker och samtidigt vurmar för texter av existentiellt innehållsligt slag.
La Bibliofille
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar