lördag 8 november 2008

Fausta Marianovićs Sista kulan sparar jag åt grannen


Sista kulan sparar jag åt grannen är fylld av starka känslor och trotsig humor. Den gör erfarenhet av tidningsrubriker så att vi förstår något som vi tidigare bara läst om.

Med ovanstående ord avslutar Albert Bonniers Förlag sin synopsis om Fausta Marianovićs Sista kulan sparar jag åt grannen, en roman i vilken författarinnan på en enkel, stundtals vackert lyrisk och av minnets smärta färgad prosa, utifrån en bosnisk ateistisk kvinnas perspektiv beskriver Bosnienkrigets fasor. Och visst konkretiserar Fausta Marianović tidningsrubrikerna på ett högst påtagligt vis. Hon målar upp en tydlig bild av den politiska och religiösa bakgrunden till konflikten alltmedan hon högst trovärdigt skildrar villkoren för de civila och deras vardag inom denna krigskontext, och också om komplexiteten i att vara en av dem som flytt kriget och börjat ett nytt liv i ett annat land.
Sista kulan sparar jag åt grannen är en mycket viktig bok som ger oss från krig förskonade en möjlighet att på dokumentärfiktivt avstånd - och som skyddade bakom en sandsäck! Romanen saknar skyddsomslag i papp, och är istället, som en paratextuell kommentar till vår bakom fiktionen skyddade position, iklätt ett jutesäcksliknande material, mycket fräsigt! - skymta en smula av hur det skulle ha kunnat vara att leva i Bosnien 1991-1992. Som infödd svensk är det lätt att ta våra hitflydda medmänniskor för givna, att bara tänka på dem som invandrare som kommit till Sverige, inte som individer som faktiskt flytt FRÅN något, som många av dem gått igenom och sett saker som vi inte ens kan komma i närheten att förstå hur vi än anstränger oss.
Margarita inter porcos - en pärla bland svinen. Så skulle jag, på hemsnickrat pseudolatin, vilja beskriva Fausta Marianovićs insats på den svenska litteraturarenan Det ges, förvisso med flertalet undantag, ut en skrämmande stor mängd substanslös ickelitteratur som invaderar hem och bokhandlar numera, och det är mycket glädjande och befriande var gång en relevant röst med något viktigt att säga höjer sig över annars invasivt, banalt, ointressant och verklighetsflyktigt pladder.

La Bibliofille

6 kommentarer:

  1. OH!!
    Denna läste jag om i DN för några dagar sedan, kasnke var det en hel vecka sedan ( jag är så dagvill numera). FAstnade för omslaget och den direkta titeln och tänkte att jag måste läsa den snarast.
    Sedan blir det som det oftast blir, man har en massa annat att läsa.. :)

    SvaraRadera
  2. Marlan: den var verkligen läsvärd, Du får ge den en nummerlapp till Din läskö! Inte för att det brukar funka så bra, åtminstone inte för mig, det kommer alltid en massa andra böcker emellan på något konstigt vänster...

    SvaraRadera
  3. Denna står på min "ska-läsa-lista", har varit i Bosnien och omgivande länder ett antal ggr sedan 1996 + har en väninna som hastigt flydde Prijedor med bara det hon kunde bära och som i flera år efterår drömde att hon gick tillbaka till huset och hämntade sin ganska nya vinterkappa som hon under en bråkdel av en sekund funderat på om hon skulle ta på sig innan hon sprang...

    Annars hamnade jag här från DN (som jag i princip aldrig läser då jag istället numera bor på Sveriges framsida), sugen på att få tips om bra franska böcker i original. Min franska är rätt dålig så vissa alltför litterära böcker klarar jag tyvärr inte. Har dock bl.a. läst "L'Africain" (så jag jublade när Le Clezió fick priset), en bok om en grekisk städerska som börjar spela schack (glömt titeln), den (översatta från engelska visade det sig) "Elle s'appelait Sarah" samt Courtemanche's bok om folkmordet (fast den gillade jag inte, för macho för min smak) och en hel del ungdomsböcker. Stupade på en novellsamling som heter "C'est fille est dangereuse" men även mer franskspråkiga bekanta sa den var knepig.

    Nu fått många tips av dig! Beställt som julklapp!!

    SvaraRadera
  4. Rwandamamman: det var en kär bekant till mig som flydde från Goražde som gjorde mig nyfiken på Sista kulan sparar jag åt grannen. Jag var pinsamt okunnig om Balkankonflikten, men tycker mig nu ha ett visst, om än svagt, grepp om vad som hände. Tänkte gripa mig an Sasa Stanisics Farfar upp i graven och se om den kan upplysa ytterligare. Har Du läst den?

    Roligt att, om än indirekt, kunna hjälpa Dig med julklappsköpen! Lycka till med franskläsningen!

    SvaraRadera
  5. Inte läst än, den skall lånas efter att jag lämnat tillbaka den jag just nu håller på med, "Himlar av lera" av Dulce Chácon. De står på samma snurra på vårt lokala landsortsbibliotek; nämligen den för böcker de får via kulturstödet (eller vad det är, iaf inte beställt själva) och som bibliotekarierna tror att nästan ingen här vill/orkar läsa. Jag har bestämt mig för att läsa alla av dessa som intresserar mig och kanske få några av dem flyttade till den mer populära "nya-böcker"-snurran...

    SvaraRadera
  6. Rwandamamman: när Du nu nämnde Himlar av lera måste jag genast läsa lite om den, det verkar vara en intressant roman!
    Vackert och tappert av Dig att anträda Din beskrivna läsmission - föredömligt!

    SvaraRadera