onsdag 21 oktober 2009

Tove Janssons samlade serier del 2

Underbart är, som det heter, kort. Knappt har man fått skatten hem till sig, känt sig rik som ett troll över den upplevelse man har framför sig, förrän man sitter där snopet stirrande på ett blankt försättsblad. Man vill vara helt säker på att man verkligen inte har två sidor i nypan, men idoga försök att dela på bokens sista blad visar obarmhärtigt att man är kommen till boks ände.
Fyra kvällar har krönts med skamlöst gottande i den andra delen av Tove Janssons samlade serier, en kväll för varje kapitel: Den farliga vintern, Låtsaslek, Att bygga ett hus och Vi börjar ett nytt liv. Känslan av att ha ett gediget hantverk i händerna, både i artefaktiskt och arteaktiskt hänseende, infaller sig också i denna andra volym, som i övrigt bjuder på mycket intressant läsning. Vad sägs till exempel om en Mumin som blir svartsjuk och mordisk? Jag måste lägga upp bilder på detta...


All denna kärlek med förveckling! Mumin har det sannerligen inte lätt med sin Snorkfröken, Mymlan är olyckligt kär precis hela tiden och Muminmamman har också en del att tas med i Muminpappan som lätt får för sig saker som han måste genomföra.
Det avgjort bästa med denna andra samlingsvolym med Tove Janssons Mumin-serier är den pessimistiska, martyriska och paranoida Misan...


... tätt följd av Lilla My:


Men givetvis är samlingen i sin helhet - berättelserna!, bilderna! - alldeles ljuvlig och makalös! Tove Janssons illustrationer är häpnadsväckande, hur hon lyckas få minspel och gester så exakta, så väl överensstämmande med berättelsen i stort, hur hon lyckas fylla var bild med en mängd detaljer utan att de därföre blir plottriga eller förlorar sin stilfullhet, hur hon lyckas göra någonting elegant med fantasifigurer som Mumintroll, Filifjonkor, Stinkysar, Mymlor och Misor. Varenda bildruta skulle kunna ramas in och hängas upp på vilken vägg som helst i ett hus, från barnrum till finrum. Det jag skrev i mina tankar om Tove Janssons samlade serier del 1 tål att upprepas även om denna den andra volymen: jag kom flera gånger på mig själv med att uppleva själva skådandet av bilderna som att titta på designtyg.
Man undrar förväntansfullt och oroligt om och när det kommer en Tove Janssons samlade serier del 3. Mer av detta, tack!

La Bibliofille

4 kommentarer:

  1. Haha, jag älskar bilden med bären. Och den där My säger att hon bits. :D

    SvaraRadera
  2. Maria: ja, de är verkligen oslagbara!

    SvaraRadera
  3. "Just därför kompenserar jag!" Underbart! Den läses för tillfället hemma hos mig också.:-) Man måste bara älska de här serierna. Så härligt att de ges ut igen!

    SvaraRadera
  4. Bokomaten: instämmer till fullo!

    SvaraRadera