onsdag 25 juni 2008

Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick

I min saga har Kungen av Landet Litteratur, Georges Perec, äntligen funnit sin Drottning: Clarice Lispector. Jag älskar henne. Bara så.
Stjärnans ögonblick har precis allt, precis allt. Med ljusets hastighet för Clarice Lispector oss från en ytterlighet till en annan, från det intimt existentiella till det makrokosmiskt metafysiska, och resan är obeskrivbar. Det är Skaparens kommentar till sitt eget teodicéproblem, Den Litterära Konstens till sin tillblivelse, en tragedi, en komedi, en ironi, den vanmäktiges ögonvittnesskildring, en samhällsskildring, en samhällskritik, en historia om de mänskliga villkoren, om en fattig ung kvinna i Rio de Janeiro, om, om, om!
Hur ska jag kunna förklara för Er vad jag känner, vad Stjärnans ögonblick är, när varje ord jag skriver tar död på den varma lyckokänsla som denna bok väckt i mitt väsen, hur? Förförd är jag, och vill bara krypa in i ett hörn med den och läsa den, läsa den, läsa den, och spotta, klösa, fräsa och väsa mot alla och envar som försöker väcka mig ur min saliga trans.
Clarice Lispectors sätt att använda sig av antitetiska förhållanden skapar en magnetisk och magisk text: en levande biologi mot ett av självbevarelsedrift dekonstruerat intellekt, blott begär och fysiska förnimmelser, aldrig sinnesrörelse, ett jag som skulle gå under av att fråga sig vem hon är. Distans och kyla upprättad av den mest varma och av medkänsla fyllda berättarröst. Den konkreta abstraktionen, den abstrakta konkretiseringen av det inre livet hos den lyckligaste av de olyckligaste själar. Och relationen mellan titel och innehåll - åh!
Jag kan ej mera, jag ger upp mina försök att isolera och definiera storheten hos Clarice Lispector och Stjärnans ögonblick, den är sig själv nog, upphöjd. Läsen, och I skall förföras.


Skönheten Clarice Lispector

La Bibliofille

13 kommentarer:

  1. h, ja, Lispector! Läste Levande vatten och blev totalfrälst härom sistens. Tänk om jag bara måste läsa Stjärnans ögonblick just nu?

    SvaraRadera
  2. ...och jag har inte läst henne ännu just därför att jag är livrädd att jag inte kommer att känna som du, Bibliofille. Jag vill ju, älska txten vill säga.

    SvaraRadera
  3. Och jag vandrar in här, sömndrucken efter nattpasset, och hittar Lispector! Vilken lycka! En riktigt bra bok här med.
    På återseende och tack för besöket.

    SvaraRadera
  4. Blir så lockad av och inspirerad att läsa om Lispector här och om Lisboa hos Caroline. Så tar jag en vända i biblioteket, läser lite på måfå. Tänker att det ser så fint ut, språket, samtidigt som jag anar att jag inte kommer att orka... Som att det är lite för mycket, för bra språk, för experimentellt berättande. Hoppas förstås jag har helt fel.

    SvaraRadera
  5. Hej Ka, bienvenue! Ja Du, tänk om Du bara måste läsa "Stjärnans ögonblick" just nu? Eller "Passionen enligt G.H."? Jag tror faktiskt att det är så..!
    Har ännu inte läst "Levande vatten", men vill jättemycket nu när Du säger att Du blev totalfrälst! Måste dock hålla på den så länge det bara går, åtminstone tills bokförlaget Tranan ger ut Lispectors novellsamling "Hemlig lycka" i höst, så att det finns en oläst Claricebok som en skatt i hyllan.

    Caroline: förstår Din fasa, vi kom ju inte alls överens med vare sig "Falling Man", "Insekt" eller "Noone belongs here more than you"! Ledsenhet! Men vi gillar ju Cartarescu å andra sidan, och Lispector spelar i en division som är helt överlägsen DeLillo, July och Castillon. Inte avguda henne? Nej, det är fysiskt omöjligt!

    Salut Marlan, och välkommen! Något bättre än Lispector står inte att finna efter ett nattpass, med undantag av Georges Perec förstås (börjar min fixering vid denne man anta smått patologiska proportioner? Räds det...)! Vi ses igen!

    Hermia: det är ett makalöst vackert språk i Lispectors böcker, inte alltför experimentellt, men det kräver ett visst fokus. Fast blir man insugen i berättarvirvlarna är allt glasklart, som rinnande vatten. Ha henne i bakhuvudet, tassa runt henne som en lejonhona runt en intet ont anande antilop, och PANG!, anfall när rätt läge infinner sig - självklart orkar Du!

    SvaraRadera
  6. Ja det är det där med divisionerna... skönt att höra! Dock är jag full av förhoppningar inför Lispector - om jag skall vara allvarlig så tror även jag att det är, om kanske inte fysiskt, så iaf omöjligt, att inte avguda henne. Vilket leder mig till att fråga - Sarraute, hur känner du inför henne? Jag tror att jag kanske kan komma att avguda även henne, men jag har enkom en av henne hemma, och den är på engelska, och jag vet inte hur väl översatt den är - - - du ser, där kommer min rädsla åter in i historien.

    Infliknation: jag är eg inte så feg som jag åtminstone låter här!

    SvaraRadera
  7. Mig till skampålen - jag har inte läst någonting av Nathalie Sarraute... Men har ögonen på "Enfance", står till och med i hyllan.

    Inte feghet Caroline, skepticism, vaksamhet, beskydd!

    SvaraRadera
  8. NÅGOT mer än förtjusta utrop och att "Lispector använder sig av antitetiska förhållanden" kan du väl säga om "Stjärnans ögonblick"...
    Berätta!
    (Jag är inte lika tänd av och på den välskrivna romanen som du är.)
    Denna bok är en av de klassiker som förra året såldes till svenska gymnsieskolor för en mycket liten peng.
    Undrar om det finns någon gymnasielärare som läser och diskuterar "Stjärnans ögonblick" med sina tonårselever. Någon måste det väl finnas även om jag inte har stött på en enda.
    Känner La Bibliofille eller någon annan till en sådan lärare?
    undrar
    Lena K E

    SvaraRadera
  9. Hej Lena K E, och välkommen!

    Inte heller jag känner till någon gymnasielärare som läser "Stjärnans ögonblick" med sina elever, men så ställer jag mig också frågande till huruvida flertalet av de senare klarar av att läsa den typ av texter som Clarice Lispector skriver. Tillåt mig småtvivla.

    Jag tycker nog att jag "säger" något mer om Stjärnans ögonblick än "förtjusta utrop" och "Lispector använder sig av antitetiska förhållanden", tvärtom anser jag att jag beskriver boken och min läsupplevelse väl och utförligt, och förstår inte vad mer det är Du vill veta, vad Du vill att jag ska berätta. Om Du vill förtydliga Dig ska jag gärna efter bästa förmåga försöka tillfredsställa Din nyfikenhet (?). Kanske lever inte min blogg upp till de förväntningar Du har på den? När jag skriver om böcker jag läst ser jag det inte som att jag recenserar dem, snarare fösöker jag att ge gestalt åt min läsning av var bok och förhoppningsvis väcka andras intresse.
    Troligtvis har Du och jag bara olika preferenser när det kommer till litteratur, vilket förklarar att jag avgudar Stjärnans ögonblick och Du inte är fullt så tänd. Svårare än så behöver det inte vara :)

    SvaraRadera
  10. Tack Bibliofille för fint och snabbt svar!
    Efter att tidigare ha läst många av dina bokkommentarer och boktankar så tror jag vi i stort sett fascineras av ungefär samma sorts litteratur.
    I Kulturrådets senaste katalog (Barnböcker och ungdomsböcker 2007/2008)skriver jag på s. 40, 41 om de 6 titlarna i "Nya skolklassiker-serien", bl a om kortromanen Stjärnans ögonblick. Jag är inte tillfreds med min egen text. Därför har jag har längtat efter att få en medläsare. Om du vill skriva litet mer om denna underfundiga brasilianska bok blir jag tacksam.
    Lena K E

    SvaraRadera
  11. Lena: på så vis! Låt mig fundera ytterligare någon dag, så ska jag se vad jag kan komma fram med. Om Du har någon särskild fråga är Du välkommen att maila mig, Du finner adressen i bloggens högerkant!

    SvaraRadera
  12. Har just fått i handen Stjärnans ögonblick och låter därför bli att läsa ditt dagens inlägg... Räkna med återkomst!
    Tack för välkomsten!

    SvaraRadera
  13. Ka: hoppas att Du, liksom jag, blir alldeles hänförd!

    SvaraRadera