Det bör erkännas att jag närmar mig debutanter med största tänkbara skepsis, misstänker dem för alla möjliga litterära hemskheter, fasar för att i deras verk möta vämjelig författarskoleprosa, den där söktheten som avskys mer än allt annat. Så får jag Elin Boardys debutroman Allt som återstår i handen och kan inte för mitt liv begripa. Inte är det möjligt att detta är skrivet av en debutant? Det här är ju alldeles... alldeles... alldeles otroligt bra..!Emma Ulrika Johansson, en bondtös på Orust då det förra seklet var ofött, nyfött och ungt. Hur hon känner, hur hon tänker, hur hon framlever sitt lilla, men ändå så oerhörda liv, allt ömsint, allt klokt, allt stillsamt, ödmjukt skildrat. Ett klassiskt och anspråkslöst berättande, med en komposition som minner något om det grekiska dramats, men som därmed inte saknar experimentella inslag, inslag som mer är ett romanens klädsamma ackompanjemang, en tankens spegling i texten, än i ett experimenterande för experimenterandets egen skull.
Hur Elin Boardy lyckas måla upp en miljö som är så tydlig och detaljerad inför den inre blicken att man förvånar sig över att inte befinna sig där när man väl får näsan ur texten! Hur hon lyckas framberätta Emmas person på ett sådant sätt att man införlivas med henne så till den milda grad att läsningen av Allt som återstår blir som en osmos. Identifikationen är instinktiv. Allteftersom försvinner dock vår Emma, lämna oss lite i taget, med tilltagande bekymmer och sorger och så, med ens är hon borta, har försvunnit in i ett mörker ur vilket hon inte längre når oss, kanske inte ens når sig själv. Slutet, det underbara, vackraste vackra slut man kan tänka sig. Hommage till Författarinnan för det!
Elin Boardys Allt som återstår är, det måste ånyo sägas, otroligt bra. Inte intellektuellt, Perecskt, Lispectorskt, Cartarescuskt eller Bolañoskt otroligt bra, men ändock, oh!, otroligt bra! Jag önskar att jag hade skrivit den själv...
La Bibliofille
Hur Elin Boardy lyckas måla upp en miljö som är så tydlig och detaljerad inför den inre blicken att man förvånar sig över att inte befinna sig där när man väl får näsan ur texten! Hur hon lyckas framberätta Emmas person på ett sådant sätt att man införlivas med henne så till den milda grad att läsningen av Allt som återstår blir som en osmos. Identifikationen är instinktiv. Allteftersom försvinner dock vår Emma, lämna oss lite i taget, med tilltagande bekymmer och sorger och så, med ens är hon borta, har försvunnit in i ett mörker ur vilket hon inte längre når oss, kanske inte ens når sig själv. Slutet, det underbara, vackraste vackra slut man kan tänka sig. Hommage till Författarinnan för det!
Elin Boardys Allt som återstår är, det måste ånyo sägas, otroligt bra. Inte intellektuellt, Perecskt, Lispectorskt, Cartarescuskt eller Bolañoskt otroligt bra, men ändock, oh!, otroligt bra! Jag önskar att jag hade skrivit den själv...
La Bibliofille
Ett nytt tillskott på läslistan! :)
SvaraRaderaJag har också ofta funderat på vissa debutanter, som skrivit fantastiska debuter, men sedan påminner jag alltid mig om att detta alldeles säkert inte är deras första försök. Kanske Elin Boardy har skrivit mindre bra verk i flera år innan hon blivit riktigt nöjd med denna, som hon också lyckats ge ut?
Det jag menar är att dessa författare utvecklat is "i tysthet".
SvaraRaderaÅh, sig menar jag såklart. Förbannade tangentbord...
SvaraRaderaNoémi: så är det säkert, det är så lätt att föreställa sig en debutant som någon som knappt aldrig hållit i en penna förut, men plötsligt sätter sig ner och knåpar ihop en bok på tre veckor som de sedan skickar in till förlagen och får antagen med en gång. Om Elin läste jag att hon skrivit tidigare, men att detta var hennes första roman. Hursomhelst är det en lisa för själen att få läsa goda debutantböcker, då känns det som om det finns hopp för framtiden, om att det är just dessa goda böcker och författare som överlever och tar sig in i svensk litterär kanon och att all annan substanslös skruttlitteratur - där absolut inte bara inbegripet debutanter, herregud så många författare det är som får ge ut bok på bok på bok som bara handlar om dravel och är skrivna utan minsta finess! - begravs i välförtjänt glömska.
SvaraRaderaRetligt det där med tangentbordet förresten, det händer mig ofta att det flyttar på sig under mina fingrar.
Så intressant, denna lägger jag till på min lista :-)
SvaraRaderaLyran: det ska Du absolut göra!
SvaraRaderaJag är jättenyfiken på den här. Elin gick på BHS samtidigt som jag, trevlig och klok flicka.
SvaraRaderaYlva: ja just det, det nämnde Du! Hoppas att Du också tycker om den, säg till om Du vill att jag "fixar" ett ex åt Dig!
SvaraRadera