torsdag 12 mars 2009

Vladimir Kaminers Militärmusik

Ibland är det skönt att koppla av med lite vanlig hederlig galenskap och i det fallet kan man alltid lita på Ryssland och dess moderna, inte sällan Sovjetbaserade, litteratur. Förvisso är Vladimir Kaminer, författaren till den på bokförlaget Ersatz utgivna romanen Militärmusik, numera bosatt i Berlin, men den säregna humor som Militärmusik fullkomligen spritter av är inte att ta miste på - rysk.
Den unge herrn som är bokens hjälte råkar ut för de mest absurda och osannolika saker som han berättar om rakt upp och ner, utan omsvep eller krusiduller: han praktiserar på en teater vars barnföreställningar aldrig spelas manusenligt, eftersom de administratörer som är anställda att ta alkotest på de spritkonsumerande skådespelarna vägrar att arbeta på söndagar då teatern har barnpjäser på repertoaren; han övervakar tillsammans med sin minst sagt företagsamme vän George en nötboskaptransport från Lettland till Uzbekistan, en resa som slutar med en minst sagt oschysst och inhuman affärsuppgörelse; han anställs som trädgårdsarbetare på en park som...

tillhörde en hemlig vapenfabrik. [...] Trots att parken inte låg på fabriksområdet och inte hade någon som helst säkerhetsnivå, gällde säkerhetsnivå tre för själva fabriken. I klartext innebar det att jag inte fick hämta ut min lön på lönekontoret. Det måste trädgårdsmästaren göra åt mig, men den tjänsten var inte besatt. Jag fick inte heller ringa till lönekontoret, bara till chefen för personalavdelningen. Han hade kunnat förmedla pengarna åt mig, men det ville han inte. Därför fick jag bara en avräkningsnota med posten, fast inga pengar. (65)
Dessutom arrangerar han illegala rockkonserter, åker på klandestina läger och gör under två år militärtjänst mitt ute i skogen, allt i den mest cirkusartade anda, resulterande i en komisk odyssée (tragikomisk om man rimligen antar att lustifikationerna i romanen inte blott och bart är sprungna ur författarens fantasi, utan faktiskt är tagna ur ett högst reellt sammanhang) som tar med läsaren kors och tvärs över Sovjetunionen och det mest spräckliga och säregna persongalleri.

Läsa Militärmusik? Da!

La Bibliofille



Tillägg
Läsningen av Militärmusik förde mina tankar till ytterligare en titel som givits ut av Ersatz, nämligen Sovjetunionens roliga historia av David Cesarini och Claes Ericson, en bok sprängfylld med bland annat roliga historier och vitsigheter om Sovjetunionen, bland annat dessa:

Föreståndaren för ett daghem berättar om det fantastiska Sovjetunionen, där solen alltid skiner, alla barn är ordentligt klädda, ingen går hungrig och barnen har ett överflöd av leksaker. Då avbryts hon av att lilla Vova gråter.
- Varför gråter du, Vova?
Det snyftande barnet torkar sina tårar.
- Jag vill också bo i Sovjetunionen!
(21)


- Varför produceras det inga dubbelsängar, utan bara trippelsängar i Sovjetunionen?
- Därför att kamrat Lenin alltid är med oss.
(33)


De fyra problemen med Sovjetiskt jordbruk:
vår, sommar, höst och vinter...
(70)

8 kommentarer:

  1. Militärmusik tyckte jag också mycket om. Fantastisk galet bra bok som jag hoppas många hittar till. Kaminers novellsamling Ryssdisco är jag nu nyfiken på.

    SvaraRadera
  2. Hermia: jag med, den står i hyllan hemma och väntar!

    SvaraRadera
  3. Intressant, har undrat över denna post sedan den dök upp i pockethyllan. Lägga till listan? Da.

    SvaraRadera
  4. On Word Arts: Da Da är allt! som Tristan Tzara sade!

    SvaraRadera
  5. Militärmusik ska det bli här också. Precis den typ av humor jag gillar, verkar det som.

    SvaraRadera
  6. Ingrid: underbar humor i Militärmusik, hoppas att den faller Dig i smaken!

    SvaraRadera
  7. Jag diggar Militärmusik, den är superrolig.

    SvaraRadera
  8. Bokmania: jag vet, var inne och läste om den på Din blogg innan jag skrev mitt inlägg ;)

    SvaraRadera