Två saker fick mig att läsa Andrej Kurkovs Pingvin försvunnen från pärm till pärm: 1) den fina sättningen och typsnittet, 2) Pingvinen, jag måste veta hur det skulle gå för pingvinen. I övrigt lämnade denna ukrainska roman mycket att önska.Om Pingvin försvunnen någonsin haft några litterära kvalitéer alls, så måste dessa förgåtts i översättningen. Vilken erbarmlig prosa! Hade inte min erfarenhet sagt mig att översättningsmaskiner är oförmögna att översätta grammatiskt korrekt skulle jag tveklöst gissat att en sådan varit i farten ifråga om denna pingvinbok, det är svårt att föreställa sig att den ukainska originaltexten skulle stappla sig fram på samma likstela vis. Dog den på sin färd mellan Ukraina och Sverige, Pingvin försvunnen?
Kvarstår ändå frågan huruvida en mer levande översättning skulle ha kunnat rädda Andrej Kurkovs roman, ty även innehållsligt är boken vansinnigt tråkig. Detta trots att Pingvin försvunnen är mycket rik på dramatik och fara - gangsters, rysk maffia, illegala krematorier, slaveri, smuggling, krigsförbrytare, och ond bråd död. Det är för lite.... pingvin! Pingvinen är verkligen försvunnen på alla sätt, såväl utanför som på det faktiska handlingsplanet. Den gör ett kortare gästspel i trakterna kring s. 340 för att återkomma först på s. 403. Och då är det ju bara etthundrafemtio sidor kvar av den femhundrafemtio sidor långa boken. Morr...
Jag förväntade mig en ukrainsk variant på Erlend Loes Doppler, men fick istället en icke-skruvad alternativ spänningsroman helt renons på humor. Varför fungerar det inte? Beror det på att jag som läsare saknar erfarenhet av rysk-slavisk kultur som jag missar poängen? Finns det i den ukrainska originaltexten en ton som gått om intet i översättningen, en ironi måhända, en glimt i ögat, som skulle belyst författarens genreintentioner? Eller har jag av omslag, titel, sättning, typsnitt och ursprung helt enkelt förletts att ta Pingvin försvunnen för någonting annat än vad den faktiskt är - en simpel spänningsroman? Man undrar...
För Er som trots min kritik mot densamma ändå vill ta Er an Pingvin försvunnen, vill jag varmt rekommendera att först läsa Döden och pingvinen, som enklast beskrivs som den hittills tudelade pingvinseriens första del. Den bakgrundsinformation Vi delges i Döden och pingvinen är omistlig för Pingvin försvunnen.
La Bibliofille
Kvarstår ändå frågan huruvida en mer levande översättning skulle ha kunnat rädda Andrej Kurkovs roman, ty även innehållsligt är boken vansinnigt tråkig. Detta trots att Pingvin försvunnen är mycket rik på dramatik och fara - gangsters, rysk maffia, illegala krematorier, slaveri, smuggling, krigsförbrytare, och ond bråd död. Det är för lite.... pingvin! Pingvinen är verkligen försvunnen på alla sätt, såväl utanför som på det faktiska handlingsplanet. Den gör ett kortare gästspel i trakterna kring s. 340 för att återkomma först på s. 403. Och då är det ju bara etthundrafemtio sidor kvar av den femhundrafemtio sidor långa boken. Morr...
Jag förväntade mig en ukrainsk variant på Erlend Loes Doppler, men fick istället en icke-skruvad alternativ spänningsroman helt renons på humor. Varför fungerar det inte? Beror det på att jag som läsare saknar erfarenhet av rysk-slavisk kultur som jag missar poängen? Finns det i den ukrainska originaltexten en ton som gått om intet i översättningen, en ironi måhända, en glimt i ögat, som skulle belyst författarens genreintentioner? Eller har jag av omslag, titel, sättning, typsnitt och ursprung helt enkelt förletts att ta Pingvin försvunnen för någonting annat än vad den faktiskt är - en simpel spänningsroman? Man undrar...
För Er som trots min kritik mot densamma ändå vill ta Er an Pingvin försvunnen, vill jag varmt rekommendera att först läsa Döden och pingvinen, som enklast beskrivs som den hittills tudelade pingvinseriens första del. Den bakgrundsinformation Vi delges i Döden och pingvinen är omistlig för Pingvin försvunnen.
La Bibliofille
Kurkov är trevlig, men framför allt rolig och absurd! Titta gärna och se vad jag skrivit om honom! Skall just till att läsa döden och pingvinen.
SvaraRaderaVar just och spanade i Din blogg, den där Moskvabilden kan få vem som helst att bli slavofil!
SvaraRaderaJag anar att översättningen har en hel del att göra med att jag inte kommer åt Kurkov ordentligt, han blir inte tillräckligt absurd för mig på något sätt!
Döden och pingvinen är bra mycket bättre än Pingvin försvunnen. Jag ska med nöje och nyfikenhet följa Din läsning av pingvinböckerna! Än så länge finns det väl inga fler utgivna på svenska?